Fredags morgonen började som vanligt, klockan ringde straxt efter halv sju. Micke var ledig så när barnen hade gått till skolan kröp ner ner i sängen igen för att titta på morgon tv. Akina och Tessie låg hos oss och myste.

Vid tio snåret gick vi upp för att äta frukost, som vanligt satt Akina troget hos husse och tigde sitt morgon ägg som hon och husse brukade dela på.

Vi bylsade på oss och gick ut med hundarna, Easton och Akina busade i snön med varandra medans Tessie stod bredvid och undrade hur dem bar sig åt, snön är ju så kall tycker hon.

Väl hemma igen så torkade vi av hundarna och kontrollerade att dem hade vatten. Sedan bar det av mot Kista för att införskaffa årets julklappar. Det var inte så mycket folk i butikerna som jag hade fruktat för.

Väl hemma igen efter ca 4,5 timme så möte Easton och Tessie upp oss vid dörren. Jag ropade åt sonen som satt på övervåningen att vi var hemma igen. Började tycka att det var lite konstigt att Akina inte hade kommit ner för att hälsa på oss vid det här laget, så jag gick upp för att visa henne att vi hade kommit hem.

Gick in i vårt sovrum men sängen var tom, i samma ögonblick fick jag en konstig känsla. Jag gick in till sonen och frågade om han hade sätt Akina, men svaret blev nej. Jag nästan sprang ner för trappan och in i vardags rummet, där på golvet låg hon med huvudet i hundsängen. Jag ropade hennes namn men ingen reaktion. Jag gick fram till henne och jag insåg att hon var död. Det hela kom som en chock, visst var hon gammal men hon hade ju varit så pigg tidigare på dagen.

Akina blev 11,5 år precis på dagen den 17 december.

Älskade Akina du lämnade ett stort tomrum efter dig men du kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Saknaden är oändlig och varje sak man tar sig för påminner om dig. När jag dammsög idag tänkte jag på hur du brukade jaga dammsugaren, när jag skar salladen till maten idag så höll jag på att ropa på dig för att du skulle få gurksnutten, när dem andra hundarna åt idag var din plats tom, när det snöade som mest tänkte jag på hur mycket du älskade snön, när vi satt oss i soffan ikväll så gapade din hörna så tom. När jag skriver detta så rinner tårarna ner för min kind.  

Vi saknar dig älskade hund, vila i frid.